Det kan bara bli bättre. Låter detta alltför optimistiskt? Om jag är verklighetsbedragen av mina egna drömmar, eller låter mig styras av tillfälliga känslor, får andra avgöra. För tillfället pekar i alla fall barometern på solsken och vackert väder.
Jag har nyss kommit hem ifrån Universitetssjukhuset i Linköping efter en lyckad ballongvidgning. Den utfördes i går av samma skickliga läkare som utförde ingreppet under nyårsaftonen. Jag tror att han hette Tim i förnamn. Nu har jag fått två stentar insatta, som skall förebygga att nya blodproppar bildas på de ”trasiga” ställena. Den tredje kärlförändringen behövde ingen stent utan där gjordes en provtryckning för att pröva flödet.
Jag beundrar vårdpersonalen, både i Linköping och i Motala, där jag också fick vara några dagar efter min infarkt vid nyår. Vi har en sjukvård i Östergötland som vi kan vara stolta över.
En ballongvidgning är inte alls något man behöver oroa sig för med så kompetent sjukvårdsteam. Det var i onsdags förmiddag jag skrevs in vid Kardiologiska kliniken. Förberedande prover utfördes under onsdagen. På torsdagsförmiddagen utfördes själva ingreppet. Det går till så att en katet med ballong förs in från ljumsken och upp till det förträngda kranskärlet, där den blåses upp. Före ingreppet får man avslappnande, smärtstillande och kärlvidgande medicin. Om jag skall beskriva smärtan så upplevde jag den ungefär som när man tar ett blodprov i armvecket. Självklart känner man en viss oro inför en sådan undersökning, men när man efteråt får veta att allt gått bra blir man glad.
Några medpatienter fick beskedet om att de måste komma tillbaka för operation. Detta besked är naturligtvis inte så positivt, men jag vet att också en bypassoperation brukar lyckas, även om det tar längre tid Då tar man en bit av ett blodkärl ifrån benet och sätter in förbi det trängda kranskärlet
Efter min ballongvidgning på alla hjärtans dag, fick jag ligga på rygg fram till klockan 20 på torsdagskvällen. Maten fick jag försöka äta liggande. Det gick bra och smakade gott. Man är alltid omgiven av leende vårdpersonal, som frågar hur man mår, kollar blodtryck och EKG, delar ut medicin och informerar, utan minsta tecken på irritation, trots att man ligger där och gnäller över att tiden går så långsamt. Under några timmars tid lägges ett tryckförband nedanför midjan för att förhindra att blodet går felaktiga vägar. Det är mycket viktigt att man dricker mycket vatten efter behandlingen, eftersom njurarna far illa av kontrastvätskan. Jag hade svårt att kissa liggande, men efter knep med rinnande kran, lyckades jag till sist att få igång kisseriet. En sak måste jag tillägga. Min anatomiska kudde, som jag tog med mig var verkligen en bra hjälp, när jag skulle ligga så många timmar på rygg. Det kan jag verkligen rekommendera.Trots att jag legat hela dagen, så kunde jag sova natten därpå och nu i dag fredag blev jag utskriven och är hemma igen.
Jag hoppas att jag skall må bättre nu när jag vet att mina kärlförändringar är åtgärdade. Det gäller för mig att äta förebyggande medicin, motionera och äta hälsosamt. Om man kan säga att man följt dessa regler, vilket jag nog inte gjort i allt, så kan man påstå att det som hänt kanske trots allt varit genetiskt betingat.
