Blogga med Rolf Ericson Västra Bråstorp Motala

Himmelen är visshet, barnaskapets tro,
Rymder av ljus här på jorden.
Helvetets mörker får ingen ro,
tar ingen plats vid de himmelska borden.
Gömmer sig i sin fångenskap.

Jag skriver nu vad jag tror utan att fördenskull mena att det är den enda sanningen, men den grundar sig på den erfarenhet jag gjort under mitt liv och den kunskap som Guds Ord har gett mig.

Himmel och helvete finns här på jorden, det ser vi dagligen bevis på, precis som vi upplever ljus och mörker, natt och dag. Psaltaren beskriver Bakaträdens dal i den gamla översättningen som tåredalen. Det är vår tid här på jorden. När vi går igenom Tåredalen så finns det källor där vi får en försmak av himmelen. Att springa förbi dessa källor är detsamma som att missa himmelens förgård. Frågan som kan inställa sig är denna: HUR BLIR DET SEDAN? Den frågan kan inte fullständigt besvaras. Bibeln ger oss endast antydningar, och det är vår tro som skall leda oss rätt. Det bästa vi kan göra är att eftersträva himmelens förgård här på jorden. Detta skriver jag också till dig som tycker att du befinner dig i helvetet. Guds NÅD har uppenbarats till räddning för ALLA människor.

Pingstkyrkan i Borensberg har numera egen webb-sida:

www.kyrktorget.se/pingstkyrkan.borensberg

I går, söndag 22 april fick jag förmånen att medverka med 3 av mina egna nyskrivna sånger i ett välbesökt musik-kafé. Det var en mycket familjär stämning med mycket sång och musik där församlingens medlemmar både ungdomar och äldre deltog på olika sätt.

BORENSBERGARE OCH ANDRA SOM PASSERAT PINGSTKYRKAN UTIFRÅN, BORDE GÖRA ETT BESÖK OCH UPPLEVA “ATMOSFÄREN ” INNE I PINGSTKYRKAN. DET KAN JAG REKOMMENDERA!

Jag var på läkarbesök häromdagen och fick veta att jag var fullt frisk. Det var ju skönt att få höra, även om recepten på allergimedicinerna kostade närmare tusenlappen. Astman och allergisk riniten är bara en småkrämpor med tanke på min ålder Ryggvärken får jag ju så bra behandling för hos min sjukgymnast, så dem var det heller ingen idé att orda så mycket om. Det hade varit bra att få kontrollera mina kolesterolvärden, men se det gick inte an. Det är bara de som är sjuka som får hjälp med provtagning numera. Någon förebyggande hälsovård av det slaget förekommer inte. Jag hade gjort en hel lista med punkter på mer eller mindre ömmande småkrämpor. Läkaren verkade en aning stressad. Hon ville ju gärna hinna med att gå igenom det jag skrivit på sin korta mottagningstid. Jag tyckte faktiskt synd om henne, och fick dåligt samvete, när jag tänkte på att någon bättre behövande kunde ha fått min tid. Troligtvis gör jag om misstaget att skriva ett brev, ty jag tycker att det är bra att ha något som stöd för minnet. Bilar behöver ju serviceprotokoll, så varför skulle inte människor behöva det. Läkaren konstaterade att vi hann få mycket uträttat, möjligen på grund av det jag skrivit. Hon lovade dessutom att skriva en remiss till US i Linköping för en av ”småkrämporna”. Jag förstår mycket väl om läkare blir trötta på alla gnälliga hypokondriker, som precis som jag, oroar sig för det som aldrig sker. Då tänkte jag på damen som blev över hundra år och fick frågan hur hon skulle göra, om hon fick leva om sitt liv. Hon svarade: ”Ungefär på samma sätt som nu, men med ett undantag, jag skulle inte oroa mig så mycket.”.Det är inte läkarnas fel att tiden för dem är pressad, utan sjukvårdens bristande resurser. Jag uppmanade min husläkare att vara rädd om sig. Även en läkare är en människa.

Hej! Jag heter Leonie och bor hos Magnus och Emmy. I morgon får jag en hundkompis. Han har rest ganska långt och är säkert rätt så trött. Hoppas att vi blir riktigt goa vänner!

Borensberg, eller Husbyfjöl som det hette förr har i kväll firat sin 700 åriga födelsedag. Allt i pompa och ståt med historisk tillbakablick på de gångna 700 åren. En stor eloge till kommittén med Anders Åhammar i spetsen, som gjort ett så intressant program.

Torsdag den 19 april klockan 15 har jag blivit inbjuden att medverka med sång och musik vid en Gemenskapsträff i Salem, Baptistförsamlingen i Godegård. Det ser jag fram emot med glädje.

Det kan blåsa upp till storm även en vacker vårdag. Jag menar inte utombords utan mera inombords. Några hastigt utflugna ord sårade en medvandrare på livets väg, trots att det inte var meningen. En storm i ett vattenglas kanske det kan tyckas, men även så små stormar kan utvecklas och effekten kan bli svår. Man borde tänka först och tala sen. Något jag borde lära mig. Finns det flera som känner så.

De sista två dagarna har jag tänkt på barndomskamraten Bebbe. När jag läste dödsannonsen i tidningen Dagen häromdagen blev jag återigen påmind att livets tråd är skör. Vi har inte haft någon kontakt under senare år, men från barn och ungdomstiden har jag många minnen av Bebbe. Jag har ofta berättat för mina elever om Bebbes okuvliga energi för att göra dem motiverade för musik. I Sionkyrkan Norrköping hade vi vårt andliga hem. Där fanns ett rikt musikliv. Gick man förbi tidigt en morgon eller sent en eftermiddag och hörde någon spela skalor upp och ned, drillande på trumpet, så kunde man vara förvissad om att det var Bebbe som övade. Som femtonåring var han för ung att komma in på Akkis, men via Folkliga Musikhögskolan i Ingesund gick vägen till Musikkonservatoriet i Köpenhamn. Bebbe blev så småningom Nordens förste Professor i trumpet.

Vi tänker på hustrun Kerstin barnen och deras familjer och vi lyser frid över Bebbes ljusa minne

HÄR ÄR LÄNKEN TILL EN SIDA MED BILDER FRÅN VÅR BARNDOMS SION