Blogga med Rolf Ericson Västra Bråstorp Motala

”Inte minns jag att något nämndes om att ännu en stor flyktingtragedi var på gång eller om allt lidande kriget åstadkommit..”

Så skriver Kjell Jonasson som är Svenska kyrkans missions utsände i Jerusalem/Västbanken i senaste numret av Kyrkans tidning (25/26)

Artikeln syftar på den inställning som fanns för fyrtio år sedan och som fortfarande finns ibland dem som kallar sig bibeltrogna. De menar att det som inträffade vid sexdagarskriget 1967 skall ses som Guds direkta ingripande. Nu intresserar man sig mer för att se händelserna i Mellanöstern som en tidstabell, än för det lidande kriget har åstadkommit.

”När jag tänker tillbaka slås jag av hur man så enkelt och okritiskt kunde se på konflikten, bortse från mänskligt lidande och mest intressera sig för hur skeendet passade in i ett sätt att tolka skriften, med staten Israel som tolkningsnyckel…”

”Fyrtio år har gått sedan dess, där Israel försatt sig i en allt mera utstuderad och brutal ockupation, som förstör både israelers och palestiniers framtid….”

Fortfarande använder man sig av händelserna i mellanöstern för att tolka skriften. I denna ensidiga förkunnelse glömmer man att både judar och palestinier är människor. Man använder bibeln som försvar för krigiska syften. Detta är allvarligt och djupt oroande. Du som besöker min blogg får gärna kommentera denna artikel

I går söndag kom det 21 mm regn. Det tackar vi för! Vi tackar också kommunen som låter fåren beta på ängen i de fint iordninggjorda fårhagarna bara några 100 meter från vårt hus. I dag har jag plockat smultron. Nu är det verkligen sommar. Härligt!!

Det “bidde” ingen flaggstång. Vad “bidde” det då då? Det “bidde” en blomsterpall.

Vi har firat Gustav M. som tagit studentexamen. Grattis Gustav! På bilden är det Emil som grattar sin storebror

Ellen Olsson och hennes familj

Under vår tid i Blekinge blev vi vänner med en varm och generös kvinna. Ellen Olsson. Hon hade ett ovanligt stort engagemang för den församling där vi arbetade och ett varmt hjärta för Herrens vittnen. Av denna anledning blev vi också föremål för hennes gästfrihet. Våra flickor glömmer aldrig ”tant Ellen” Ellen var änka och hade två vuxna söner Hans och Göran och en dotter Margareta, den sist nämnda bor i Kalmar med sin familj. Under de resor jag gjorde i början av 1970-talet med besök i Jämjöslätt där jag medverkade i tältmöteskampanjer, så fick jag ofta bo hos Hans och hans fru Margareta. Då hörde jag även talas om Göran. Göran hade rest ut till Peru för att studera Pingstmissionens arbete. Denna resa var början på den väg som skulle bli hans i ett stort banbrytande missionärsprojekt i Peru. Detta hade nog säkert inte lyckats om Göran varit ensam, även om han har haft och har stora kvalifikationer för sin uppgift. Göran behövde en kvinna med rötter i Peru. Jag tror att allt ingick i Guds plan. I en varmt kristen Peruansk familj fanns denna kvinna. Anita och Göran fick tillsammans bli pionjärer för ett missionsarbete i norra Peru där en stor kristen församling nu finns och där nya vägar öppnas till socialt och evangeliskt arbete. Jag skriver detta för att uppmärksamma att en av döttrarna till Göran och Anita, med sin man fortsätter i föräldrarnas fotspår, efter utbildning i Sverige. Just nu i ett alfabetiseringsprojekt i samarbete med Sida.

Här är länken till deras blogg, som jag varmt rekommenderar, och glöm inte att kommentera om ni tyckte det var intressant.. http://www.schelanders.se/start.htm

De heter Veronica och Pierre Schelander

I torsdags kväll åkte vi till Knutstorp för att vara där några dagar. Som vanligt hade vi provianterat med mat, vatten och kläder och rustat oss för vischan, så bilen var rejält lastad. I uppförsluten i den lilla skogsbacken fastnade vi i gräset. Vi stannade och lastade ut ur bilen i backen. Försökte igen några gånger och märkte inte att motorn kokade förrän en rejäl rök utvecklades. Jag stannade omedelbart. Vi tackar Gud för att inte bilen började brinna, mitt uppe i den torra skogs och hagmarken. Bilen fick stå på vägen över natten. På morgonen fyllde jag på kylsystemet till den nivå som föreskrevs i instruktionsboken. Vi trodde att allt var bra och tog bilen för att åka till Rejmyre ett ärende. På vägen dit upptäckte jag plötsligt att temperaturen var uppe på kokpunkten. En vänlig människa på en liten verkstad hjälpte oss och han ansåg att det förelåg ett allvarligt fel, eftersom kylaren var helt tom. Vi anlitade bärgningsbil. Eftersom jag är medlem i Motor, så kostade det inte något. Bilen finns nu på verkstad och på måndag eftermiddag får vi veta om det är någon ide att reparera den. Vi ringde Axsjövikarna och berättade vad som hänt. De skulle just åka på femtioårskalas, men Jan-Olof lånade ut sin bil till Johan, Evas bror Leifs son. Han hämtade oss i Rejmyre. Tack Jan-Olof och tack Johan! Hoppas att Ni har fått in höet nu innan det kommer någon åskskur. Så ringde vi Susanne förstås och hon lovade att hämta oss på söndagen. På lördagen skulle hon cykla Tjejvättern och Johan hennes sambo skulle cykla halva Vättern på söndagen. Hur skulle de klara det i den här värmen tänkte vi. Men det har gått riktigt bra för dem och Susanne var inte alls trött sa hon. Grattis till dem för den prestationen. Nåväl, Susanne fick låna Johans stora Volvo och tur var väl det. Annars hade vi fått gå ut till stora vägen med vårt bagage. Puh! Nu är vi hemma tack vare Susanne och Johan. Tack snälla Ni. Återkommer i morgon och berättar hur det går för bilen, min Opel Astra som har blivit så grundligt reparerad och påkostad den senaste tiden också detta tack vare snälla och hjälpsamma personer. Bytet av bensintank hjälpte mig Pekka med, det har jag tidigare skrivit. Så var det växellådan. Svårt att få i ettan. En verkstad i Borensberg hjälpte mig att justera, men följden av den reparationen blev att det i stället inte gick att få i femman. Trots allt är vi tacksamma att inte något värre hänt. Materiella förluster kan vara kännbara, men viktigast är ändå att ingen har kommit till skada.

Vi har varit med och firat Nationaldagen, som i år blivit extra festlig på grund av åtskilliga jubiléer och framför allt Borensberg 700 år. Mycket väl genomarbetat program. Kören Vågspel, Motala Blåsorkester och en Vokalensemble ur Motalas Musikklasser Vi fick följa med till Bostadsstiftelsen Platens nya hyreshus, där vi blev bjudna på kaffe och tårta. Elly och Einar Sjöberg bjöd oss att se deras nya lägenhet.

Hej!

Nu har vi precis invigt födelsedagsgrillen och ätit gott, nygrillat kött.

Idag har Isabelle och Kalle lekt med Oscar här hemma och Isabelle har även varit hemma hos Oscar en stund utan att vi var med.

Skickar med ett par dagsfärska bilder (lite sent på dagen) .

Ha det så bra och kramar från oss allihop /Rosa