Blogga med Rolf Ericson Västra Bråstorp Motala

Karismatisk teologi förenar oss skriver Stanley Sjöberg i Dagen den 16 maj 2008. Begreppet ”karismatisk teologi” är något nytt, men enligt Sjöberg är den drivkraften för kristendomens utveckling i världen. Sjöberg ställer den i motsatt förhållande till den liberala teologin och menar att den kväver trons glädje vilket resulterar i tomma kyrkor och andlig vilsenhet.. Det som är positivt i den första meningen vänds således till något negativt i den andra.

Det finns säkert fog för uppfattningen att liberalteologin kan användas på ett felaktigt sätt. Detta sker när kristendomsfientliga krafter söker underminera all tro på den gudomliga uppenbarelsen. Sjöbergs sätt att beskriva det som sker är kanske medvetet generaliserande för att väcka reaktion.

Liberalteologins största uppgift är ju att finna en odogmatisk hållning till trosfrågorna där man använder förnuftet och tar hänsyn till individens behov och förutsättningar. Det finns ingen enhetlig rörelse inom liberalteologin, men dess främsta kännetecken är den historisk-kritiska hållningen till de religiösa skrifterna.

Jag tycker därför att det är olyckligt att ställa dessa strömningar emot varandra. När Sjöberg skriver att den karismatiska teologin förenar och beskriver det sätt på vilket det sker, så tror jag att han är medveten om att den också splittrar.

Om det är sant att det är de snabbt växande församlingarna som är resultatet av den karismatiska teologin, så kan ju många som upplever den motsatta trenden gripas av missmod. Jag kan minnas Lewi Pethrus sista predikan där han talade om hur han under ett långt liv erfarit att Filadelfiaförsamlingen i Stockholm var resultatet av ett långsiktigt arbete, där varje medlem vunnits en och en, precis som handplockad frukt. Om han hade upplevt detta i en stor stad, så måste samma förhållande råda även på en liten ort fast i ännu mindre omfattning.

Jesusmanifestationen i Stockholm och alla andra stora rörelser som samlar mycket människor behöver inte vara de enda platser där karismatisk teologi är drivkraften. Den kan märkas också på en liten plats och i en mindre skala.

Under min tid som kyrkomusiker i en liten landsortsförsamling fick vi besök av Biskopen. Han sa till mig: ”Du har det bra som får spela och sjunga för änglarna”

Javisst tänkte jag. Även om det inte blir så stora mätbara resultat, så kan jag glädja mig åt min uppgift. Jag gör det för Gud och till hans ära.

Isabelle som fyller fem år i augusti har ritat en teckning till morfar. Den föreställer Glassbilen vid Astrid Lindgrens värld. I stället för att rita en bur med Apor ifrån Kolmårdens djurpark, så har hon skrivit Apa. Det är inte alla blivande femåringar som klarar det. Morfar tänker: “Vad kan det bli av detta barn?”

Här en mixad bild från i dag den 21 maj 2008:

Glöm inte att titta på bilderna från Ulla-Britts 65 årsdag. Se föregående inlägg.

http://www.rolferic.se/maj2008.htm

Klicka på ovanstående länk och se på foton

Måndag 12 maj, Ulla-Britts födelsedag. Vi firade i all enkelhet, eftersom barnen med sina familjer väntades hem till helgen. Linda och Emil uppvaktade på eftermiddagen då vi åt födelsedagstårta.

Tisdag 13 maj. Genom min syssling Barbro Holmström fick jag veta att min syssling i Colorado Daniel Howes avlidit efter en lång tids sjukdom. Några dagar tidigare skrev Daniels dotter Nancy i ett mail att hennes pappa var mycket sjuk och inte hade så lång tid kvar att leva. Våra tankar går till hustrun Donna och barnen med familjer. En tröst för dem är det kristna hoppet om att vi en gång skall få mötas igen.

Torsdag 15 maj. Ulla-Britt och jag var med på Emils stjärnkväll i Motala.

Fredag 16 maj. Rosmarie och Christer, Isabelle och Kalle, Anna och Thomas kom till oss på kvällen. Så roligt att vi fick några dagar tillsammans.

Lördag 17 maj. Linnea konfirmerades i Motala kyrka. Konfirmanderna fick redovisa med tankar omkring pärlorna i Frälsarkransen. Biskop emeritus Martin Lönnebo har skrivit en bok med texter för varje pärla i Frälsarkransen. Vi var där hela familjen och även många andra nära släktingar.Susanne och Johan hade inbjudit till sitt hem i Motala.

Söndag 18 maj Ulla-Britt, Susanne och jag var med på Högmässan i Motala kyrka där Linnea tillsammans med övriga konfirmander fick ta emot nattvarden. Det blev en mycket härlig mässa med vacker körsång och god predikan av Kyrkoherden Anders Wallberg som varit deras konfirmationspräst på ett mycket föredömligt sätt. Vi är så tacksamma för att Linnea konfirmerat sig och önskar henne allt väl. Gud är med Dig Linnea!

Våra kära barn med sina respektive hade förberett för att fira Ulla-Britt på eftermiddagen. Tack ska Ni ha för all hjälp vi fått. Särskilt tack till Thomas som lagade punkteringen på Ulla-Britts cykel. Ulla-Britt tackar för uppvaktningen

Vi närmar oss en stor dag i familjen. Låt mig få återkomma och berätta hur vi firat vår kära Ulla-Britt. Det är också tillåtet att skriva en hälsning. Gör så här:

1. Klicka på kommentarer. 2. Skriv hälsningen. 3. Bekräfta med koden. Detta är en säkerhetsåtgärd. 4. Skicka

Kan någon svara på frågan hur Jesus vill att vi ska leva? I den debatt som pågår i de kristna tidningarna finns det många som har tydliga svar. Man vet hur Jesus vill att vi ska leva. Jag är inte så säker på att man behöver veta det. Det handlar i stället om hur vi tolkar att Jesus vill att vi ska leva. Det är naturligtvis bra att ha en viss uppfattning, men Jesus var sällan riktigt tydlig. Han utmanade ofta människor att själva ta ställning i stället för att ge tydliga svar. I sin syn på den ofullkomliga människan inkluderade han de svagaste och uttalade ofta befriande ord till dem som av människor blivit skuldbelagda. Hur skulle Jesus göra i dag med människor som lever i homosexuella relationer? Skulle han tillåta dem att vara med i sin församling? Jag tror inte att det finns något svar på den frågan, men det finns många som anser att det skulle vara tveksamt. Hur gör vi? Många menar att människor som kämpar med sin homosexualitet ska få församlingens aktiva stöd och kunna fungera som församlingsmedlemmar, men menar samtidigt att de homosexuella relationerna är oacceptabla

Detta tycker jag är obegripligt. Skall inte den kristna församlingen vara en plats där alla människor skall kunna få leva tillsammans på det sätt man är skapad. Tänk om någon skulle ifrågasätta min relation till min hustru som jag levat tillsammans med i 43 år på grund av min sexualitet. Nej jag vet. Det är ingen som ifrågasätter min heterosexualitet, men blotta tanken på att jag skulle få välja mellan henne och församlingen är horribel. Det finns många kristna som lever i homosexuella relationer, men som måste leva i konflikt med den lära som förkunnas i den kristna församlingen. De är skuldbelagda och ingen gör något för att befria dem. Hur kan man påstå att man aktivt stöder dem när man samtidigt fortsätter att skuldbelägga. Detta kallar jag för dubbelmoral. Vi behöver helande upprättande miljöer där kärleken får leva över alla gränser. De som hävdar motsatsen fryser i sin egen rättfärdighet

I dag fyller min bror Roland 71 år. Vi sänder våra hjärtliga gratulationer till honom 016-149720 (Ring till honom och gratta!)och hoppas att han får en fin födelsedag! Jag har lagt ut några gamla foton på nedanstående länk. Vi var fem syskon. I dag är vi tre som lever. Ingrid (78) i Norrköping, Roland (71) i Eskilstuna och jag, Rolf (66) i Borensberg.

KLICKA HÄR

eller HÄR! för att komma till Rolands hemsida!

I dag har vi varit på fotbollsmatch och sett Jacob göra flera fina räddningar. Han är målvakt i sitt lag. De spelade mot ett annat lag från Linköping och vann med 2-1. Lycka till med fobollen Jacob!

Den här dagen är mycket betydelsefull. Ulla-Britt och jag har varit på dop i Motala kyrka. Linnea har blivit döpt, tillsammans med flera konfirmander. Vi önskar henne allt gott precis som vi sjöng i en av psalmerna: “Må din väg gå dig till mötes..”